Kreditvillkor mot kunder: vad bör avtalet reglera?

Utgångspunkt: avtalet får inte ge sämre villkor än lagen

Konsumentkreditlagen är tvingande till konsumentens förmån. Enligt Konsumentverket får ett företag aldrig ge konsumenten sämre villkor än lagen. Compricer konstaterar att lagen inte kan avtalas bort eller ändras till konsumentens nackdel, medan kreditgivaren står fritt att erbjuda bättre villkor. Bygg därför avtalet på lagens minimiskydd plus eventuella förbättringar – inte som ett försök att förhandla ned skyddet.

God kreditgivningssed gäller före, under och efter att avtalet ingås (Konsumentverket). Kreditgivaren ska ta hänsyn till konsumentens intressen, inte bara sina egna, och konsumenten har rätt till de förklaringar som behövs för att förstå avtalet och dess kostnader. Snävt formulerade villkor vid tecknandet får därför betydelse senare i kreditförhållandet – vid uppsägning eller ändrade villkor.

Kontrollera vilken lag som gäller vid avtalstidpunkten. Konsumentkreditlagen (2010:1846) är enligt SFS-registret upphävd 2026-11-20 genom lag (2026:1011). Den nya lagen har kapitel om kreditavtalet (4 kap.), konsumentens ångerrätt (5 kap.), förtidsbetalning och vissa uppsägningsfrågor (6 kap.) samt återtaganderätt vid kreditköp av vara (7 kap.).

Ny konsumentkreditlag – viktiga datum och förändringar

Parter, kredittyp och rättslig ram

Lagen gäller kredit som en näringsidkare lämnar eller erbjuder en konsument. Den gäller också kredit från någon annan än en näringsidkare, om krediten förmedlas av en näringsidkare som ombud för kreditgivaren. Kreditgivare är den som lämnar krediten eller övertar den ursprungliga kreditgivarens fordran. Konsument är en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål utanför näringsverksamhet. Näringsidkare är en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål med samband med egen näringsverksamhet (2 §). Lagen har dessutom särskilda skyldigheter för kreditförmedlare: den näringsidkare som utan att vara kreditgivare och mot ersättning erbjuder ett kreditavtal, bistår konsumenten innan avtalet ingås eller ingår avtalet som ombud för kreditgivaren.

Kredittypen avgör vilka regler som blir tillämpliga. Kreditavtal är avtal om lån, kontokredit, betalningsanstånd eller liknande. Kontokredit är ett avtal med fortlöpande rätt att utnyttja ett kreditutrymme. Kreditköp är köp av vara eller tjänst som finansieras genom kredit från säljaren eller från annan kreditgivare, om det sker enligt en överenskommelse mellan denne och säljaren eller om varan eller tjänsten anges i kreditavtalet. Bostadskredit är en egen kategori: kredit förenad med panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller motsvarande rätt, eller kredit för att förvärva eller behålla äganderätt till sådan egendom, med undantag för vissa tillfälliga finansieringslösningar. Den har ett eget kapitel i den nya lagen (8 kap.).

Avtalsrubriken bör uttryckligen ange om det gäller lån, kontokredit, betalningsanstånd eller kreditköp, vem som är kreditgivare, om en kreditförmedlare har medverkat och om krediten är en bostadskredit. Vissa krediter faller utanför lagen: författningsreglerade lån som lämnas av statsmedel och lån i pantbanksverksamhet enligt pantbankslagen (1995:1000). Enligt Konsumentverket omfattas inte heller lån av familj eller vänner, studielån eller lån mellan företag. Tillsynen delas mellan Finansinspektionen, som har tillsyn över kreditinstitut som banker och registrerade konsumentkreditinstitut, och Konsumentverket, som har tillsyn enligt konsumentkreditlagen över näringsidkare som inte är kreditinstitut.

Kreditbelopp, ränta och samtliga kostnader

Utgå från lagens begrepp när kostnaderna beskrivs. Kreditkostnad är summan av räntor, avgifter och andra kostnader som konsumenten ska betala med anledning av krediten, inklusive nödvändiga kostnader för värdering men exklusive notariatsavgifter. Kreditfordran är kreditbeloppet plus kreditkostnaden. Kreditränta är räntekostnaden per år för den vid varje tid obetalda delen av krediten, angiven som en ränta. Effektiv ränta är kreditkostnaden angiven som en årlig ränta beräknad på kreditbeloppet, i förekommande fall med hänsyn tagen till att delbetalningar görs under den löpande kredittiden.

Förköpsinformationen ska lämnas i formuläret Standardiserad Europeisk Konsumentkreditinformation, SEKKI-blanketten. Den ska bland annat innehålla typ av kredit, effektiv ränta, kreditbelopp, löptid, storlek på avbetalningarna och totalt belopp att återbetala (Konsumentverket). Alla kreditgivare lämnar samma information i samma formulär, vilket gör siffrorna jämförbara mellan erbjudanden.

I marknadsföringen måste kreditens effektiva ränta alltid anges och visas genom ett representativt kredit-exempel så att den faktiska kostnaden framgår (Konsumentverket). Marknadsföringen ska vara måttfull (Konsumentverket) och enligt Compricer korrekt, saklig och tydlig. Avtalet bör följa samma logik: kreditbelopp, ränta, samtliga avgifter, effektiv ränta och totalt återbetalningsbelopp i klartext, med samma siffror som förköpsinformationen. Compricer anger att lagen också har ett räntetak och ett kostnadstak.

Återbetalning, löptid och kontokreditens särskilda villkor

Bestäm och skriv ut löptid, amorteringstakt, betalningsintervall och förfallodagar. Siffrorna ska stämma med SEKKI-blankettens uppgifter om löptid, avbetalningarnas storlek och totalt belopp att återbetala. Förtidsbetalning av krediter och vissa uppsägningsfrågor har ett eget kapitel i den nya lagen (6 kap.).

Kontokredit ger en fortlöpande rätt att utnyttja ett kreditutrymme och kräver egna villkor: kreditutrymmets storlek, hur det utnyttjas och hur återbetalningen sker. Uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid regleras särskilt – i 2010:1846 i 37 §, i den nya lagen i 6 kap. – och bör framgå av avtalet tillsammans med besked om hur och när villkoren kan ändras eller avtalet avslutas.

Vissa kortvariga räntefria krediter är undantagna från centrala bestämmelser. För en annan räntefri kredit än kontokredit som inte är förbunden med mer än en obetydlig avgift och ska betalas tillbaka inom tre månader gäller inte bestämmelserna om information (7–10 §§), kreditprövning (12 och 13 §§), dokumentation av kreditavtalet (14 §), ångerrätt (21–25 §§), underrättelse vid överlåtelse (28 § andra stycket) eller uppsägning av kreditavtal med obestämd löptid (37 §). För en räntefri kontokredit inom samma ram gäller inte bestämmelserna om information, ångerrätt eller uppsägning. Om dessa punkter ändå ska regleras i avtalet måste de skrivas in uttryckligen.

Dröjsmål, uppsägning och återtaganderätt

Kreditgivarens upplysningsplikt omfattar dröjsmålsrisken: den som marknadsför kreditavtal måste tydligt ange att ett lån kostar pengar och upplysa om att den som inte betalar i tid riskerar betalningsanmärkning, vilket i sin tur kan försvåra att hyra bostad, teckna abonnemang eller få nya lån (Konsumentverket). Detta gäller i princip alla kreditavtal för lån till konsumenter; endast bolån och vissa räntefria fakturakrediter är undantagna. Avtalet bör därför beskriva vad som händer vid utebliven eller sen betalning: när krediten kan sägas upp i förtid och vad som rapporteras vidare.

Uppsägning regleras i 6 kap. i den nya lagen under rubriken förtidsbetalning av krediter och vissa frågor om uppsägning. För kreditavtal med obestämd löptid finns dessutom en särskild uppsägningsregel (37 § i 2010:1846). Villkoren bör ange vilka dröjsmål som kan leda till uppsägning och hur uppsägningen går till, inte bara hänvisa till lagens bestämmelser.

Vid kreditköp av vara blir förbehåll om återtaganderätt aktuellt. Det är ett avtalsvillkor som ger kreditgivaren möjlighet att återta en vara om köparen inte fullgör sin del av kreditköpsavtalet, och regleras i 7 kap. i den nya lagen. Villkoret förutsätter att krediten finansierar ett köp av en vara; ett rent kontantlån utan sådan koppling aktualiserar inte återtaganderätt.

Ångerrätt och information om avtalet

Konsumenten har rätt att ångra kreditavtalet inom 14 dagar från att avtalet ingicks, utan skäl och utan kostnad (Compricer). Ångerrätten har ett eget kapitel i den nya lagen (5 kap.) och finns i 2010:1846 i 21–25 §§. För de kortvariga räntefria krediter som beskrivs i 4 § gäller inte ångerrättsbestämmelserna, vilket bör kontrolleras innan avtalet utformas.

Konsumenten har alltid rätt till viss dokumentation när ett kreditavtal ingås, och avtalet ska ges i en form som håller över tid – exempelvis på papper eller som pdf-fil i ett e-postmeddelande (Konsumentverket). Enligt Trygga ska ett kreditavtal vara skriftligt och innehålla samtliga avtalsvillkor, den effektiva räntan och det totala belopp som ska betalas tillbaka. Formkravet bör avspeglas i villkoren: vilken handling som utgör avtalet, vilka bilagor som ingår och hur senare ändringar dokumenteras.

Förköpsinformationen är den andra handlingen konsumenten ska kunna luta sig mot. Den lämnas i SEKKI-formuläret med uppgifter om typ av kredit, effektiv ränta, kreditbelopp, löptid, avbetalningarnas storlek och totalt belopp att återbetala (Konsumentverket). Avtalstexten bör inte innehålla uppgifter som motsäger SEKKI-blanketten.

Kreditprövning och dokumentation – villkor som måste ha bäring i processen

Kreditprövning är en skyldighet innan avtalet ingås: näringsidkaren ska pröva om konsumenten har ekonomiska förutsättningar att fullgöra vad han eller hon åtar sig enligt kreditavtalet (12 §). Konsumentverket beskriver det som att företaget kontrollerar om konsumentens ekonomi är tillräckligt god och inte får ge krediten om kraven inte uppfylls. Avtalsvillkoren om kreditbelopp och återbetalning måste hänga ihop med den prövning som faktiskt gjorts – ett villkor som förutsätter en återbetalningsförmåga som inte prövats saknar bäring i processen.

Avslag ska kunna förklaras. Konsumenten har rätt att få veta varför en kredit inte beviljas. Om orsaken är uppgifter från en databas ska konsumenten få veta vilka uppgifter det gäller och vilken databas som använts (Trygga). Rutinen bör därför dokumentera prövningsunderlag, beslut och skäl.

Dokumentationen av kreditavtalet är det tredje benet: konsumenten har rätt till dokumentation, och avtalet ska ges i en form som håller över tid, till exempel papper eller pdf (Konsumentverket). Även här finns undantag – för de kortvariga räntefria krediter som avses i 4 § gäller inte bestämmelserna om kreditprövning (12 och 13 §§) och dokumentation av kreditavtalet (14 §).